dansgenomlivet

Jag har fått en riktig tankeställare när det gäller vilka man väljer att kalla sin vän. Enligt mig är en vän nån som alltid ställer upp, som finns där i ur och skur. Nån som törs stå för sin åsikt även om den skiljer sig från den andra parten. Att kunna säga ifrån när vännen blir orättvist behandlad eller kränkt. Men igår lärde jag mig en oerhört viktig läxa. Jag hade kanske inte räknat med ett 100% stöd från den mannen, så väl känner jag honom ändå - att välja sida och stå kvar där är inte det han gör bäst. Men när det handlade om dessa alternativ så har jag ärligt inte ens tänkt tanken på att han inte skulle ställa upp för mig. Jag hade faktiskt inte trott att jag helt smärtfritt skulle gå ut från stiden men betydligt mindre tilltuffsad och allra minst avstängd! Folk som jag räknar som mina vänner vet vad CG's andningshål har betytt för mig hela hösten med all storm som varit. Nu har detta tagits ifrån mig och INGEN absolut INGEN i den krets som jag trodde var mina vänner stod på sig.. Ledsen och besviken kan inte ens täcka det som kväver mig inombords. Dessvärre så har min vänskapskrets minskat med 2 personer