dansgenomlivet

I ärlighetens namn så längtar jag hem. Men över till annat: Vi kommer att byta bloggadress och domän, vi kommer även att lösenordsskydda den nya bloggen. Ni som vill fortsätta läsa får ge er tillkänna via kommentarer eller via mail.
vi vill veta:
namn
ort
hur ni hittade hit
hur ni känner oss

Goder dagens kära bloggläsare!

Då var det dags för ett nytt inlägg. Det var en stund sedan senaste inlägget, men ni som följt vår blogg har kanske förståelse för att det varit tämligen mycket mycket för oss den senaste tiden.

Vi befinner oss i vårt "safe house" och lägenheten är helt okej. Under andra omständigheter skulle vi ha kunnat trivts riktigt bra. Barnen har hittat kompisar direkt, omgivningarna verkar ganska lugna lägenheten är som sagt helt okej(särskilt nu när det inte är fullt så varmt längre).

Igår kväll var miss M:s mor här på middag - vi åt enchiladas och avrundade sedan kvällen med att spela kortspelet 500. Miss M sopade banan fullkomligt med undertecknad och sin arma moder :P. På det hela taget en lyckad kväll.

Nu återstår endast att önska Er bloggläsare en riktigt trevlig söndag! Ta väl hand om er!!!

" in the safe house" eller nått. Lägenheten är väll trevligt och stor men den är sååå hemskt varm, nån som har en AC att låna ut? Skulle verkligen behövas då solen ligger på hela dagen genom våra fönster. Barnen är fortfarande vakna och igår. Stort tack till svärfar,brj,röj och min far som var här och hjälpte till. Hoppas att barnen varvar ner allt eftersom. Längtar efter dusch och en stor skopa sömn

Blir inte riktigt som man har tänkt sig, det har vi tvingats inse flera gånger om. B1 och B2 märker av att det händer saker och blir oroliga, sen blir de inte bättre av att det är varmt och kvavt. B2 är inne i trotts och hela situationen gör det ju inte lättare heller. Pratat med Hyresvärden idag och som det ser ut nu så kommer vi få tag i en evakueringslägenhet=D Inte en optimallösningn men ändå en lösning...Hur har ni det kära läsare?

inlägg. Först började dagen med ett samtal till frakturmottagningen i hopp om att kanske få hjälp med foten eftersom att smärtan blir värre och svullnaden breder ut sig mer och mer, men fick veta att de inte tänkte hjälpa till. Sen ringde jag till polisen igen för att berätta om det fula bemötandet jag fick när jag gjorde en polisanmälan i torsdags. Sen ringde jag Försäkringskassan för att höra hur det ser ut med min sjukpenning och sånt. Fick då veta att det inte har kommit in nån anmälan från min arbetsgivare! Den skulle ha varit inne för 2-3veckor sen! Vilket innebär att jag nu inte har en changs att få nån sjukpenning denna månad heller!! JIPPI! men nu tror ni kanske att det inte kan bli värre; JO det kan det! Fick nyss antagningsbeskedet från universitetet, jag kom inte in på ssk... Ligger på reservplats 82!!! Jo ni läste rätt!! plats 82! Så jag kom inte in.. Vilket betyder att jag är arbetslös i höst, får itne jobba längre på mitt jobb eftersom att jag svek dem denna sommar. Nästa sommar får jag inte jobba där jag vill... Allt detta utöver de kaos som råder....JAG ORKAR INTE...

Hej!
Sitter och njuter av lugnet som finns runt om kring mig. Tänker på att B1 och B2 ska komma hit imorgon, det kommer bli tufft att sköta om barnen med bruten fot och en mr T som jobbar heltid.
Jag börjar även inse allvaret i den situation vi befinner oss i, det ger en otäck magkänsla. Måste ta oss hem nån dag/kväll/natt och försöka packa ner lägenheten på nått sätt. Vill egentligen inte sätta min fot där nånsinn men inser att jag inte har nått val. Jag saknar stundtals lägenheten och den bekvämlighet som finns där, typ en vettig toa. Är nog egentligen jätte fånigt att klaga då vi säkert har mycket bättre än majoriteten av folket som har liknande situation som vi.

Nästa gång vi tar oss tillbaka så ska de packas ner mer saker

Miss M vid datorn och bloggen för ovanlighetens skull. Nu har vi varit borta från stan sen i torsdags och inser att jag inte haft en enda ångestattack sen vi kom hit. Dessa attacker har varit en ständig gäst på kvällstid men ibland även dagtid. Men här kan jag andas ut och känner mig trygg...
En väldigt behaglig känsla som jag inte kännt sen första gången polisen besökte våran gård med dragna vapen... Ne uscha jag är ledsen men jag orkar inte skriva mer... Kommer nytt kort imorgon på foten

God morgon kära bloggläsare!

Så var det en ny och fin dag - vi sov länge idag. Trötta som 17 gick vi och lade oss tidigit igår, runt kl 20. Och vaknade idag vid 08 idag. Nästan 12 timmar sömn - och det kändes helt underbart :)
Ett litet störningsmoment under morgontimmarna var ett besök av en hasselmus. Med ett ryck vaknade jag vid 05:30 då miss M fick syn på vår "gäst". "Gästen" försvann kvickt, men det var en annorlunda start på dagen.
Efter det besöket så somnade vi om och sov som sagt till 08. Före frukost tog vi oss an dagens största jobb - linda om miss M:s skadade fot. Som ni ser här nedan blir den bara vackrare för varje dag :P



Ang fot och så...det är helt klart intressant att vara där vi är. Vi har "bara" mulltoa inomhus - och i den får man inte kissa. Det får man göra i en potta och gå ut och tömma den. Detta är ju inte helt lätt med en bruten fot...vi kan väl säga som så...lösningar finns men vi lovar att aldrig underskatta det underbara i att kunna gå på toaletten och spola utan att tänka på saken!

Nu ska vi ta tag i den här dag - vi är inte helt klara på vad vi ska hitta på, men någonting blir det!
Till nästa gång: Ha´re riktigt, riktigt bra!(det har vi!)

Goder dagens kära bloggläsare!

Som rubriken antyder så har det hänt en hel del dåliga saker på sista tiden. Igår eftermiddag, strax före kl 14 ringde det på dörren hemma hos miss M som var ensam hemma. Det var vår knarkare från gården som ringde på och passade på att hota miss M till livet.
Efter ett mycket kort övervägande valde vi att lägga "benen på ryggen" för en tid och har nu flyttat oss till en helt annan plats på planeten jorden.

Stället vi är på är vackert och trevligt, vilket ju är en klar fördel, rent av tur. Och tur var det tur att vi hade en stund i alla fall. Ty framåt kvällningen, efter att ha avnjutit en god måltid hos vår vän F, skulle vi ta en promenad med Cilly(=hunden).
En stund gick det bra, men så bestämde vi oss för att springa lite för att "köra slut" på hunden i fråga. Det gick i ca 200 meter, sen hörde jag(mr T) en krasande ljud och en duns bakom mig. Det var miss M som ej sett en grop i vägen och fastnat i nämnde grop med foten. Smärtan var intensiv och total. Med hjälp av några väldigt vänliga personer som bodde längs den väg vi gått på så kunde vi miss M till vår bil och den väntande resan mot Akm. Väl där blev undersökningen snabb, smärtlindringen kraftfull och röntgen bekräftade vad vi misstänke - ett benbrott i foten!!


Så nu ligger miss M och vilar sin fot, och ska så göra ytterligare ca 4 veckor(så lång är sjukskrivningen).

Det är bara att konstatera att vissa dagar händer allt! Men som min far sa, det är väl lika bra och samla allt negativt på en dag så är man klar med det sedan ;)

Till nästa gång: Haré bra och var rädda om er!!

Jag (mrs M) och knarkaren på gården rök ihop. Jag tål honom verkligen inte sen han lämnade tätningsmedel för hydralpumpar ute så att B2 hittade den och hade ämnet på händer,kläder och runt munnen. Så idag när han kommer ut med ett par byxor med flera patentskyddade loggor på så blev jag riktigt sur. Den ena loggan står för en ideel förening som jag är med i, en annan var SOS ALARM. Så jag kunde inte hålla tyst utan tog upp de hela med honom. DÅ blev han sur och hotfull och tyckte att jag har problem.

Jag är så förbannat trött på det här området!


Nån som är intresserad av att se bröllopsklänningen som jag hade?

Goder afton bloggläsare!

Jag får nästan börja med att åter be om ursäkt för att det är så glest mellan blogginläggena. Men, den som väntar på något gott....
Dagen som idag har vi spenderat med att spendera lite. Vi kom fram till att ett nytt set påslakan till sängen vore skoj. IKEA hade nada snyggt, men då fann vi JYSK som en räddning. Och snyggt blev det, eller hur?



Efter inköp av ovan visade sängkläder så "råkade" vi köpa oss tre fläktar, två bordsfläktar och en stor golvfläkt...undrar varför? Det är ju så kallt!(detta uttalande bör bokföras på kontot för ironi eller dålig humor).

Framåt kvällen blev miss M sugen på någonting gott - och hon hade fått ett spännande recept via mail....så får jag presentera...Mensmonstertårtan:



Namnet kanske låter lite konstigt, men vansinnigt gott är det! Då förstår jag att ni, kära läsare, undrar vad som kan finnas i denna godsak? Ni kan fortsätta att undra ty receptet stannar mellan Miss M och hennes vännina F


Med det så avslutar mr T kvällens inlägg. På återhörande!!!

Goder Afton goda bloggläsare!

Efter en längre tids uppehåll är det så dags för några bevingande ord från allas vår B2. Vi kan väl börja härom morgonen då fru M frågade:
"B2, ska du inte ha jackan på dig?"
Svaret löd: "Skulle inte tro det!"

Jaha - den är inte dålig den. Men så kommer kvällens ord. B2 hade tagit sig upp ur sängen och smög omkring i köket. När mr T kommer ut och hittar honom(han hörs när han smyger) tittar B2 upp och säger: "Du misstänkte mig", sagt med lagom sur stämma ;)

Det var allt från B2 för denna gång, men var så säkra gott folk - det kommer mera!!

och inser plötsligt att det var länge sen jag bloggade. Har egentligen inga nyheter att berätta annat än: jag hatar mitt bostadsområde

Hej
Igår umgicks jag med en av mina bästa vänner L, vi började att umgås på stan och kollade runt i lite olika butiker. Sammanstrålade med vänninan B och fikade. L och jag återvände hem och hittils är allt super bra. Men väl hemma blir vi konfronterade av knarkaren på gården som jag har klagat på. Han konfronterar mig med att han blivit vräkt pga mina klagomål. Han var lugn och sansad, han hävdar att han inte längre går på droger. HUM tjena! Både L och jag såg att han var påtänd. Situationen var väldigt olustig!
Vad händer nästa gång han blir riktigt påtänd nu då. ÖBO har vräkt honom och jag är orsaken till det i hans ögon! Jag sitter själv hela dagarna i lägenheten, gäller att hålla tummarna att han inte snétänder! Och om han gör det att barnen inte är här.
Längtan till huset blev 10x större. Känner mig ännu mer otrygg här.

Har smärre ångest över hösten, orkar inte riktigt med ovetskapen om hur det blir... Alla regler gör mig snurrig! Är verkligen jätte jobbigt och det känns fånigt! Jag menar oavsett om jag kommer in eller inte så blir det studier på universitetet. Men vad jag annars ska läsa har jag inte nån aning om. Vad är det utöver ssk som lockar?? Inget som jag kommer på idagsläget, kanske beror det på utbrändheten som gör att det är jobbigt och känner mig omotiverad till allt annat utom ssk?
Annars har vi handlat kläder både till gubbe och barn, vi har börjat gå igenom bilderna fr bröllopet också...Inte så lätt att välja ut. Hoppas ni har förståelse för att tackkorten inte kommer inom den månad som etiketen säger...

Hejdå

Hej
Kommer inte på en vettig rubrik att skriva så då får det stå som det gör. Insett att jag oftast bloggar på förmiddagen vilket inte är så konstigt eftersom att det är då jag har lite lättare att focusera och komma ihåg saker.

Idag har jag varit ner till komvux och hämtade ut mitt matteB betyg och skickade iväg allt till universitetet. Så nu får jag vänta och se. Känns som mindre tortyr eller nått *asg*
Borde försöka att packa en låda, kanske böcker? Men just nu orkar jag inte, resan till komvux var nog ganska mycket ändå... Ne uscha nu ska jag vila så kanske man kan ta tag i saker sen.

" Du tror inte på det här eller hur, men visan handlar om okända djur" sjöng barnen för full hals. Även Idas sommarvisa sjöngs och många andra välkända sommar sånger.
dock blev jag upprörd av 3ornas framträdande av texter. De handlade om vad de trott på tidigare. De tog upp att de hade trott på tandfen och tomten men att de nu visste att de inte fanns! Smart eller inte! Satt många små syskon bland publiken som tror/trodde fortfarande Sen åkte jag o hämtade ut mitt nya körkort

Jag har ibland svårt att förstå vilken underbar make jag har. Han är så förstående för allt som hänt och lägger inte nån press alls utan uppmuntrar det lilla jag faktiskt har ork att göra.
det är olikt mig att inte ha ork, att inte kunna dra igång igen.
Att ta med min hund på prommenad runt huset gjorde mig helt matt och yr, vi snackar alltså om knappa 100meters promenad. Jag får jätte dåligt samvete över att inte orka. Men mr T tar ut henne när han kommer hem.

Igår när jag återhämtat mig lite så åkte vi ut till marieberg och letade ny telefon. Mr Ts har ju sagt upp sig sen en tid tillbaka och han har använt en annan som han lånade av en bekant. Men även den har gett upp. Så vi diskuterade hur vi skulle göra. Lösningen blev att eftersom att jag inte har trivts med den nokia jag fick i höstas så tog mr T över den(Han vill enbart ha nokia) och jag fick tillbaka en sonyericsson(love it.
Jag hade inte många krav på den nya telefonen men kraven jag hade var:

* Samlade medelanden i form av konversationer
* skydd för kameralinsen

Sen hade jag lite önskningar som: en vettig kamera och helst en rosa telefon. Och alla mina önskningar och krav fann jag i en sonyericsson C901 Precious Peach. (bilden är tagen från sonyericsson.com)

Hej! Satt nyss och tänkte på vilken oerhört lyckligt lottad människa jag är. Jag har en underbar äkta man, två underbara barn(även om de trottsar och bråkar), underbar hund, Köpt hus och "nya" släkten är super goa. Så varför kom denna kollaps nu? Senaste dagarna har jag bara gått runt och gråtit och varit rastlös, inte kunnat focusera några längre stunder och när jag gjort nått är jag slut resten av dagen. Läkaren jag träffade igår sa: " En människa orkar bara till en viss gräns, du har passerat din med många år". Kanske ligger det nått i det hon säger... Har ju alltid haft den där lilla "reserv"kraften undan gömd, men inte nu längre. Det är en konstig känsla att inte ha kraften att ta till. När kroppen signalerar stopp och man inte lyssnar, börjar kroppen att ta ut det på den fysiska delen av kroppen. Min psykiska varningsklocka har tydligen inte funkat på länge och nu blev det fysiologiskt istället. Tänkte jag kunde rabbla upp lite, kanske hjälper de nån att känna igen sig innan det går så långt det gjort för mig.
* konstant huvudvärk
* magkatarr
* Sömnproblem
* Nytillkommen migrän
* konstant trötthet
Oj nu orkar jag inte focusera mer... hörs

Goder afton kära bloggläsare!

Mr T vid tangentbordet igen - efter si sådär en halv evighet känns det som. Vad kan jag då ha på hjärtat? Jo, jag ämnade förtälja lite om hur vår söndag varit.
Den här dagen började bra då vi åkte iväg till Wadköping med B1 och B2 och gick på medeltidsmarknad. Många spänande syner och dofter var det. Barnen fick var sitt kanderade äpple(de var goda men enlig uppgift från B1 hårda att bita i).
En uppvisning i medeltida strid var kul för B1, B2 fann den lite otäck.

Efter detta bar det av hem för en lunch utomhus(lunchen innehöll både färskpotatis och gräslök - alltid bra :D)

Framåt kvällningen åkte mr T och miss M till det nya huset för att plantera lite. Vi hade ju köpt in både syrenbuskar, fläderbuskar och en buske amerikanska blåbär. När vi kom ut till huset såg vi....syrenbuskar - massor av dem rent av. Känndes lite snopet när vi just köpt två syrener. Men vi löste det fint och planterade de nya små buskarna när en stor gammal syren som vi nog får hugga ner till nästa år.
Här kommer en bild på resultatet av våra trädgårdsinsatser - en bild på en av våra nya fläderbuskar.

Med denna bild så säger vi god kväll för denna gång - ha´re riktigt ruskigt bra tills nästa gång.